Parning...

Denna gång hade vi bestämt oss för att starta i tid, eftersom vi förra gången var alldeles försent ute. Vi lät hundarna träffas och på måndag bestämde vi att vi skulle göra ett progrestrontest, för att få veta lite mer exakt. Svaret fick vi på tisdag, 70,3 ... - åk genast, har ni långt? Vi åkte igen till den utvalde prinsen. Vi provade det mesta eftersom de inte fick till någon hängning. Vi hade strålkastare, vi låg under, vi höll upp, vi försökte allt men han var 1 dm ovanför där han borde vara. Vilket som, vi tror inte det blir några bebisar denna gång så vi kommer att göra progrestrontestet ännu tidigare nästa gång. För då är det i elfte timmen för Lucy att få sina valpar. Till största delen beror detta nog på oss tvåbenta som förmodligen inte fattar nåt ;o)
Nu planerar vi för utställningen i Norge istället! Krattar grus i hundgården, läser kurslitteratur, tar hand om barnen och hemmet. IKEA hägrar till helgen, livet är rätt härligt fast det inte verkar bli pyrrebebbar denna gång.

Kram så länge/Renate